Bestämmelser om hyra av bostad och lokal återfinnes i Jordabalkens 12 kapitel. En bostadshyregäst har ett ganska starkt besittningsskydd. Vid hyra av enfamiljshus är besittningsskyddet inte lika starkt. Betalas inte hyran i rätt tid har hyresgästen en frist på sig att återvinna hyresrätten genom att betala. Vid uppsägning skall lagens bestämmelser iakttas för att den skall bli gällande. Det föreligger vissa skillnader i bestämmelserna för lokalhyresgäster och bostadshyresgäster.
Jordabalken
12 kap. Hyra
1 § Detta kapitel
avser avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning.
Detta gäller även om lägenheten upplåtits genom tjänsteavtal eller avtal i anslutning
till sådant avtal.
Innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas tillsammans med lägenheten,
skall detta kapitel tillämpas på avtalet, om jorden skall användas för trädgårdsodling
i mindre omfattning eller för annat ändamål än jordbruk. Förenas ett tjänsteavtal,
som ej är av ringa betydelse, med upplåtelse av såväl lägenhet för bostadsändamål
som jord, skall kapitlet tillämpas, om upplåtelsen av lägenheten är mera betydelsefull
än upplåtelsen av jorden.
Med bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till en
inte oväsentlig del användas som bostad. Med lokal avses annan lägenhet än bostadslägenhet.
Vad som föreskrivs i detta kapitel om sambor gäller sådana samboförhållanden
där en ogift kvinna och en ogift man bor
tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden.
Förbehåll som strider mot en bestämmelse i detta kapitel är utan verkan mot
hyresgästen eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej annat anges.
Omfattar hyresavtalet minst tre bostadslägenheter, som hyresgästen skall hyra
ut i andra hand, får parterna avtala om förbehåll som strider mot vad som sägs
i detta kapitel om sådana lägenheter, under förutsättning att förbehållet inte
strider mot bestämmelserna om lokaler och inte heller avser rätten till förlängning
av avtalet eller grunderna för fastställande av hyresvillkoren i samband med
sådan förlängning. Ett sådant förbehåll gäller endast om det godkänts av hyresnämnden.
Godkännande behövs dock inte om staten, kommun, landsting eller kommunalförbund
är hyresvärd.
Lag (1994:817).
Hyresavtalet
2 § Hyresavtal
skall upprättas skriftligen, om hyresvärden eller hyresgästen begär det.
Har hyresavtal upprättats skriftligen och träder någon i laga ordning i hyresgästens
ställe, skall detta på begäran antecknas på avtalet.
Följer av ett hyresförhållande en rätt att använda utrymmen som är avsedda att
användas gemensamt av hyresgästerna, får en sådan rätt inte upphävas eller ändras
i annan ordning än som gäller för ändring av hyresvillkor, även om rätten inte
är särskilt reglerad i avtalet mellan parterna. Lag (1984:694).
Hyrestid och uppsägning
3 § Hyresavtal
gäller för obestämd tid, om inte annat följer av andra stycket. Hyresavtal som
gäller för obestämd tid skall sägas upp för att upphöra att gälla.
Hyresavtal kan även ingås för bestämd tid. Sådana avtal upphör att gälla vid
hyrestidens utgång, om inte annat har avtalats. Har hyresförhållandet varat
mer än nio månader i följd, skall dock avtalet alltid sägas upp för att upphöra
att gälla.
Ett hyresavtal, som är ingånget för bestämd tid, anses förlängt på obestämd
tid.
1. om avtalet saknar bestämmelser om verkan av utebliven uppsägning och inte
sägs upp till hyrestidens utgång trots att uppsägning skall ske,
eller
2. om hyresgästen, trots att avtalet upphört att gälla utan uppsägning, fortsatt
att använda lägenheten en månad efter hyrestidens utgång utan att hyresvärden
anmodat honom att flytta.
För anmodan enligt tredje stycket 2 gäller vad som föreskrivs om uppsägning
i 8 §. Ytterligare bestämmelser om sådan anmodan finns i 49 § tredje stycket.
Lag (1984:694).
4 § Hyresavtal
som gäller för obestämd tid kan, om inte längre uppsägningstid har avtalats,
sägas upp för att upphöra att gälla
1. vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen,
när avtalet avser en bostadslägenhet, eller
2. vid det månadsskifte som inträffar närmast efter nio månader från uppsägningen,
när avtalet avser en lokal.
Skall ett hyresavtal för bestämd tid sägas upp för att upphöra att gälla och
är inte längre uppsägningstid avtalad, skall uppsägningen ske senast
1. en dag i förväg om hyrestiden är längst två veckor,
2. en vecka i förväg om hyrestiden är längre än två veckor men längst tre månader,
3. tre månader i förväg om hyrestiden är längre än tre månader och det är fråga
om en bostadslägenhet,
4. tre månader i förväg om hyrestiden är längre än tre månader men längst nio
månader och det är fråga om en lokal,
5. nio månader i förväg om hyrestiden är längre än nio månader och det är fråga
om en lokal. Lag (1984:694).
5 § Avser ett hyresavtal
en bostadslägenhet, får hyresgästen alltid säga upp hyresavtalet att upphöra
att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägningen.
Om hyresgästen har avlidit, får dödsboet också inom en månad från dödsfallet
säga upp avtalet att upphöra att gälla vid månadsskifte som inträffar tidigast
efter en månad från uppsägningen. Har bostadslägenhet
hyrts av makar eller sambor gemensamt och avlider den ena av dem, tillkommer
den rätt som angivits nu dödsboet ochefterlevande maken eller sambon i förening.
Lag (1987:816).
6 § Sägs ett hyresavtal
upp av en orsak som anges i 11--14 eller 16--18 §§, upphör det genast att gälla.
Detsamma gäller i fall som anges i 42 §, om ej annat följer av 44 §.
Sägs ett hyresavtal upp av någon annan orsak som ger hyresvärd eller hyresgäst
rätt att frånträda avtalet och är det inte fråga om fall som avses i 5 § andra
stycket gäller, oavsett vad som har avtalats om uppsägningstid, den uppsägningstid
som för varje särskilt fall anges i 4 § första stycket, om hyresavtalet gäller
för obestämd tid, eller i 4 § andra stycket, om hyresavtalet gäller för bestämd
tid. Sker uppsägning innan hyresgästen tillträtt lägenheten, upphör avtalet
dock genast att
gälla.
Upphör ett avtal om hyra av bostadslägenhet att gälla och finns förutom hyresavtalet
ett annat avtal mellan hyresvärden och hyresgästen som avser en nyttighet som
har ett omedelbart samband med användningen av lägenheten och som är av mindre
betydelse i jämförelse med den användningen, upphör även det andra avtalet samtidigt
att gälla. Lag
(1984:694).
7 § När hyrestiden
har löpt ut skall hyresgästen senast påföljande dag lämna lägenheten och senast
klockan 12 den dagen hålla lägenheten tillgänglig för den som skall tillträda
den.
Infaller den dag då lägenheten skall tillträdas eller lämnas på en söndag, annan
allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, skall det
i stället ske nästa vardag.
Första och andra styckena gäller ej, om annat avtalats. Lag (1984:694).
8 § En uppsägning
skall vara skriftlig, om hyresförhållandet harvarat längre än tre månader i
följd vid den tidpunkt till vilken uppsägningen sker. Uppsägningen får dock,
utom i fall som avses i 58 a §, vara muntlig, om det är hyresgästen som säger
upp avtalet för upphörande och hyresvärden lämnar ett skriftligt erkännande
av uppsägningen. Uppsägningen får ske hos den som är behörig att ta emot hyra
på hyresvärdens vägnar.
Säger hyresvärden upp ett bostadshyresavtal och måste uppsägningen enligt första
stycket vara skriftlig, bör hyresvärden, om inte hyresgästen saknar rätt till
förlängning enligt 45 § första stycket 1--3, i uppsägningen ange orsaken till
att avtalet skall upphöra.
Skriftliga uppsägningar skall delges den som söks för uppsägning i den ordning
som anges i 8 kap. 8 § andra och tredje styckena, om inte annat följer av fjärde
eller femte styckena i denna paragraf.
Har den som söks för uppsägning hemvist här i landet och är detinte fråga om
en uppsägning i förtid enligt 42 § eller en sådan uppsägning som avses i 58
§, får uppsägningen sändas i rekommenderat brev. Uppsägningen anses då ha skett
när den har avlämnats för postbefordran under den söktes vanliga adress. Har
hyresgästen lämnat hyresvärden uppgift om en adress, under vilken meddelanden
till honom skall sändas, anses den som hans vanliga adress. I annat fall anses
den uthyrda lägenhetens adress som hyresgästens vanliga adress.
Om en hyresvärd eller en hyresgäst, vars avtal skall sägas upp, inte har något
känt hemvist här i landet och om det inte heller finns något känt ombud som
har rätt att ta emot uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse
i Post- och Inrikes Tidningar.
En ansökan hos domstol med yrkande att hyresförhållandet skall upphöra eller
att hyresgäst skall avhysas gäller som uppsägning när delgivning skett i behörig
ordning. Detsamma gäller en ansökan enligt lagen (1990:746)ombetalningsföreläggande
och handräckning om att hyresgäst skall avhysas.
Särskilda bestämmelser om innehållet i uppsägning av hyresavtal som gäller lokaler
finns i 58 och 58 a §§. Lag (1994:817).
Lägenhetens skick och hinder i
nyttjanderätten
9 § På tillträdesdagen
skall hyresvärden, om inte bättre skick har avtalats, tillhandahålla lägenheten
i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar
för det avsedda ändamålet.
Avtal får dock träffas om att lägenheten skall vara i sämre skick, om
1. upplåtelsen avser en bostadslägenhet för fritidsändamål eller en lokal, eller
2. hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen
(1978:304) och bestämmelserna om lägenhetens skick har tagits in i en förhandlingsöverenskommelse
enligt nämnda lag. Lag (1984:694).
10 § Blir lägenheten
före tillträdesdagen så förstörd att den inte kan användas för det avsedda ändamålet,
förfaller avtalet. Är hyresvärden vållande till händelsen eller lämnar han ej
utan dröjsmål hyresgästen meddelande om denna, har hyresgästen rätt till ersättning
för skada.
Meddelar en myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet
förbud mot att använda lägenheten för det avsedda ändamålet, upphör avtalet
att gälla, även om beslutet ej vunnit laga kraft. Om det förhållande som föranlett
beslutet beror på försummelse av hyresvärden eller om denne ej utan dröjsmål
lämnar hyresgästen meddelande om beslutet, har hyresgästen rätt till ersättning
för skada. Lag (1984:694).
11 § Uppkommer före hyrestidens början ringare skada på lägenheten än som anges i 10 § första stycket och är skadan ej avhjälpt när lägenheten skall tillträdas eller är lägenheten eljest, i annat fall än som avses i 13 §, på tillträdesdagen icke i det skick som hyresgästen har rätt att fordra, gäller följande
1. Hyresgästen får avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, om hyresvärden underlåter att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske.
2. Kan bristen inte avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter hyresvärden att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske, får hyresgästen säga upp avtalet. Uppsägning får dock ske endast om bristen är av väsentlig betydelse. Sedan bristen blivit avhjälpt av hyresvärden får avtalet inte sägas upp.
3. För den tid lägenheten är i bristfälligt skick har hyresgästen rätt till skälig nedsättning av hyran.
4. Hyresgästen har rätt till ersättning för skada, om hyresvärden inte visar att bristen inte beror på hans fösummelse.
5. Om hyresavtalet avser en bostadslägenhet, får hyresvärden föreläggas att avhjälpa bristen (åtgärdsföreläggande(. Åtgärdsföreläggande meddelas av hyresnämnden efter ansökan av hyresgästen.I fråga om åtgärdsföreläggande gäller i övrigt vad som föreskrives i 16 § andra och fjärde-sjätte styckena.
Har en bostadslägenhet för fritidsändamål eller en lokal hyrts ut i befintligt skick gäller
1. för bostadslägenhet första stycket och
2. för lokal
första stycket 1-4, endast om lägenheten enligt den allmänna uppfattningen på
orten inte är fullt brukbar för sitt ändamål och hyresgästen när han ingick
avtalet inte kände till bristen eller kunde upptäcka den med vanlig uppmärkdamhet.
Lag 1998:146
12 § Meddelar en myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet
beslut som leder till att hyresgästen måste avstå från en del av lägenheten
eller att hyresgästen på annat sätt lider intrång i sin nyttjanderätt, har han
rätt till skälig nedsättning av hyran. Innebär beslutet en väsentlig inskränkning
i nyttjanderätten, får hyresgästen säga upp avtalet, även om beslutet inte har
vunnit laga kraft. I fråga om ersättning för skada gäller 10 § andra stycket
andra
meningen. Lag (1984:694).
13 § Avser hyresavtalet
en lägenhet som inte färdigställts när avtalet ingicks och är lägenheten ännu
ej i färdigt skick när tillträde skall ske, har hyresgästen rätt till skälig
nedsättning av hyran och sådan rätt att säga upp avtalet som anges i 11 §. Uppsägning
får ske även före den avtalade tillträdesdagen, om det är uppenbart att lägenheten
då inte kan användas för avsett ändamål.
Hyresgästen har även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden inte visar
att dröjsmålet inte beror på hans försummelse. Lag (1984:694).
14 § Är
lägenheten ej utrymd i rätt tid av den som skall flytta, har hyresgästen rätt
till skälig nedsättning av hyran för den tid han inte kan använda lägenheten
eller en del av den. Om hindret inte undanröjs genast efter det att hyresvärden
har underrättats om förhållandet, gäller bestämmelserna i 11 § om rätt för hyresgästen
att säga upp
avtalet på grund av brist i lägenheten.
Hyresgästen har även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden inte visar
att hindret inte beror på hans försummelse. Lag (1984:694).
15 § Under hyrestiden
skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som anges i 9 § första stycket,
om ej annat har avtalats eller följer av andra stycket.
Om lägenheten helt eller delvis är uthyrd till bostad, skall hyresvärden i bostadsdelen
med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga
reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk. Detta
gäller dock inte, om något annat har avtalats och
1. hyresavtalet avser ett enfamiljshus, eller
2. hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen
(1983:304) och de avvikande bestämmelserna har tagits in i en förhandlingsöverenskommelse
enligt nämnda lag.
Följer av ett hyresförhållande en rätt att använda utrymmen som är avsedda att
användas gemensamt av hyresgästerna, skall hyresvärden hålla utrymmena i sådant
skick som anges i 9 § första stycket, om inte annat har avtalats. Lag (1987:1276).
16 § Bestämmelserna i 10--12 §§ gäller också, om
1. lägenheten skadas under hyrestiden utan att hyresgästen är ansvarig för skadan,
2. hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet enligt 15 § andra stycket,
3. hinder eller men på annat sätt uppstår i nyttjanderätten utan hyresgästens
vållande, eller
4. myndighet under hyrestiden meddelar beslut som avses i 10 § andra stycket
eller 12 § utan att hyresgästen givit anledning tilldet, dock ej förrän beslutet
länder till efterrättelse.
Avser hyresavtalet en bostadslägenhet, får hyresnämnden i fall som avses i första
stycket 1--3 eller om hyresvärden inte fullgör sin underhållsskyldighet enligt
15 § tredje stycket på ansökan av hyresgästen ålägga hyresvärden att avhjälpa
bristen (åtgärdsföreläggande). I föreläggandet, som får förenas med vite, skall
bestämmas viss tid inom vilken den eller de åtgärder som avses med föreläggandet
skall ha vidtagits. Föreligger särskilda skäl, får tiden förlängas, om ansökan
om det görs före utgången av den löpande tidsfristen.
Hyresvärden och hyresgästen kan med bindande verkan träffa avtal om inskränkning
i rätten att enligt första stycket erhålla nedsättning av hyran för hinder eller
men i nyttjanderätten till följd av att hyresvärden låter utföra arbete för
att sätta lägenheten i avtalat skick eller för att utföra sedvanligt underhåll
av lägenheten eller fastigheten i övrigt eller annat arbete som särskilt anges
i avtalet.
Ansökan om åtgärdsföreläggande kan riktas mot den för vilken lagfart senast
är beviljad eller sökt, även om denne har överlåtit fastigheten innan ansökan
görs.
Överlåts fastigheten sedan ansökan har gjorts eller föreligger fall som avses
i fjärde stycket, gäller rättegångsbalkens bestämmelser om verkan av att tvisteföremålet
överlåts och om tredje mans deltagande i rättegång.
Om tvist angående äganderätten är antecknad i fastighetsboken, kan ansökan om
åtgärdsföreläggande riktas mot den som innehar fastigheten med äganderättsanspråk.
Lag (1987:1276).
17 § Bestämmelserna
om skada eller brist i lägenheten gäller också om ohyra förekommer i lägenheten
till men för hyresgästen.
I fråga om en bostadslägenhet som utgör en del av ett hus är hyresvärden skyldig
att vidta lämpliga åtgärder för att utrota ohyra, även om hyresgästen är ansvarig
för att sådan förekommer i lägenheten. Är hyresgästen utan ansvar för ohyran,
har han rätt till ersättning för nödvändiga kostnader som han får genom åtgärder
för att utrota ohyran.
Lag (1984:694).
18 § Om hyresgästen
måste avstå någon del av lägenheten på grund av att ett annat förvärv äger företräde
eller till följd av omständighet som avses i 7 kap. 25 §, har hyresgästen rätt
till skälig nedsättning av hyran. Hyresgästen har även sådan rätt att säga upp
avtalet som anges i 11 §, om han var i god tro när avtalet träffades. Bestämmelser
om ersättning för skada finns i 7 kap. Lag (1984:694).
Upprustningsföreläggande
18 a § Om en bostadslägenhet, som hyrs ut av fastighetsägaren
till en hyresgäst för annat än fritidsändamål och som inte
utgör del av hyresvärdens egen bostad, inte har lägsta
godtagbara standard enligt sjätte och sjunde styckena, får
hyresnämnden på hyresgästens ansökan förelägga hyresvärden att
vidta åtgärd som behövs för att lägenheten skall uppnå sådan
standard (upprustningsföreläggande).
I föreläggandet skall bestämmas inom vilken tid den åtgärd som
avses med föreläggandet skall ha vidtagits. Vite får sättas ut
i föreläggandet. Tiden i föreläggandet får förlängas, om det
finns särskilda skäl för det och ansökan om förlängd tid görs
före utgången av den tidsfrist som gäller.
Föreläggande får meddelas endast om åtgärden med hänsyn till
kostnaden för denna kan beräknas ge skäligt ekonomiskt utbyte.
Om den begärda åtgärden innebär att ingrepp måste göras i andra
lägenheter i huset, får ett föreläggande meddelas endast om
hyresgästerna i dessa lägenheter samtycker till åtgärden.
Bestämmelserna i 16 § fjärde - sjätte styckena tillämpas också
i fråga om upprustningsförelägganden.
Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt och ägare
av byggnad som tillhör annan än ägaren av marken.
En bostadslägenhet skall anses ha lägsta godtagbara standard,
om den är försedd med anordning inom lägenheten för
1. kontinuerlig uppvärmning,
2. kontinuerlig tillgång till varmt och kallt vatten för
hushåll och hygien,
3. avlopp för spillvatten,
4. personlig hygien, omfattande toalett och tvättställ samt
badkar eller dusch,
5. försörjning med elektrisk ström för normal
hushållsförbrukning,
6. matlagning, omfattande spis, diskho, kylskåp,
förvaringsutrymmen och avställningsytor.
Utöver vad som anges i sjätte stycket krävs det för att lägsta
godtagbara standard skall uppnås
1. att det finns tillgång både till förrådsutrymmen inom
fastigheten och till anordning för hushållstvätt inom
fastigheten eller inom rimligt avstånd från den, och
2. att huset inte har sådana brister i fråga om hållfasthet,
brandsäkerhet eller sanitära förhållanden som inte skäligen kan
godtas. Lag (1997:62).
18 b § Står huset under tvångsförvaltning enligt
bostadsförvaltningslagen (1977:792) skall hyresnämnden, i stället
för att meddela upprustningsföreläggande, bestämma att det i
förvaltningen skall ingå att vidta den begärda åtgärden. Beträffande
en sådan föreskrift gäller i övrigt bestämmelserna om
upprustningsföreläggande. Lag (1994:817).
18 c § Ett upprustningsföreläggande är förfallet om
1. bygglov, när sådant behövs, inte beviljas för den åtgärd som
avses med föreläggandet eller
2. den byggnad där den lägenhet finns som avses med
upprustningsföreläggandet har rivits eller av annan orsak inte
längre finns i behåll. Lag (1994:817).
Hyresgästinflytande vid förbättrings- och ändringsarbete
18 d § En fastighetsägare får endast under de förutsättningar
som anges i andra stycket
1. utföra sådana standardhöjande åtgärder på fastigheten som
har en inte obetydlig inverkan på en bostadslägenhets
bruksvärde, eller
2. utföra åtgärder som medför en inte oväsentlig ändring av en
bostadslägenhet eller av de gemensamma delarna av fastigheten.
För att sådana åtgärder skall få vidtas krävs det att de har
godkänts av de berörda bostadshyresgästerna eller att
hyresnämnden har lämnat tillstånd till åtgärderna. Om
åtgärderna avser de gemensamma delarna av fastigheten, krävs
det att de har godkänts av hyresgästerna i minst hälften av de
berörda bostadslägenheterna eller att hyresnämnden har lämnat
tillstånd till åtgärderna. Godkännande eller tillstånd behövs
inte, om åtgärderna vidtas för att en bostadslägenhet skall
uppnå lägsta godtagbara standard enligt 18 a § sjätte och
sjunde styckena.
Med fastighetsägare jämställs innehavare av tomträtt och ägare
av byggnad som tillhör någon annan än markägaren. Med hyresgäst
avses i 18 d - h §§ även den som tidigare varit hyresgäst, om
hans hyresavtal har upphört med anledning av en större
ombyggnad och han har rätt att flytta tillbaka till en lägenhet
i fastigheten efter ombyggnaden och kan anses vara berörd av
den åtgärd det är fråga om. Lag (1997:62).
18 e § Om hyresvärden vill utföra sådana åtgärder som avses i
18 d §, skall han skriftligen meddela de berörda
bostadshyresgästerna detta.
Om en berörd bostadshyresgäst inte godkänner åtgärden, får
hyresvärden ansöka hos hyresnämnden om tillstånd att utföra
åtgärden. Ansökan får göras tidigast en månad efter det att
meddelandet lämnats till hyresgästen.
Bestämmelsen i 16 § femte stycket tillämpas också när ansökan
enligt andra stycket har gjorts. Lag (1997:62).
18 f § En ansökan enligt 18 e § andra stycket skall bifallas,
om hyresvärden har ett beaktansvärt intresse av att åtgärden
genomförs och det inte är oskäligt mot hyresgästen att den
genomförs.
Vid prövningen av om det är oskäligt mot hyresgästen att
åtgärden genomförs skall hyresvärdens intresse av att åtgärden
genomförs vägas mot det intresse som hyresgäster i allmänhet
kan antas ha av att åtgärden inte vidtas. Om det finns
särskilda skäl, får även omständigheter som hänför sig endast
till den enskilde hyresgästen beaktas. Lag (1997:62).
18 g § Bestämmelserna i 18 d - f §§ tillämpas inte i fråga om
hyresavtal som avser endast
1. ett möblerat rum eller en lägenhet för fritidsändamål,
2. en lägenhet i ett en- eller tvåfamiljshus, när upplåtelsen
inte ingår i en affärsmässigt bedriven uthyrningsverksamhet,
eller
3. en lägenhet som utgör en del av hyresvärdens egen bostad.
Lag (1997:62).
18 h § Om en förbättrings- eller ändringsåtgärd som avses i 18 d §
påbörjas utan godkännande eller tillstånd, skall
hyresnämnden förbjuda hyresvärden att utföra åtgärden. Förbudet
får förenas med vite.
En fråga om förbud prövas på ansökan av en berörd
bostadshyresgäst.
På ansökan av hyresvärden får hyresnämnden upphäva ett
förbud.
Bestämmelserna i 16 § fjärde - sjätte styckena tillämpas också
när ansökan enligt andra stycket har gjorts. Lag (1997:62).
Hyresvärdens informationsskyldighet
18 i § Hyresvärden är skyldig att lämna hyresgästen uppgift om
sitt namn och en adress där hyresvärden kan anträffas. Om
hyresvärden är en juridisk person, skall motsvarande uppgifter
lämnas även om ställföreträdare för den juridiska personen.
Finns hyresvärden eller, om hyresvärden är en juridisk person,
ställföreträdaren inte i landet, skall uppgift lämnas om namn
och adress på en i Sverige bosatt person som är behörig att på
hyresvärdens vägnar ta emot delgivning.
Uppgifterna skall anges i ett skriftligt meddelande som skall
anslås på väl synlig plats i huset. Lag (1998:146).
19 § Hyran för
bostadslägenheter skall vara till beloppet bestämd i hyresavtalet eller, om
avtalet innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen (1978:304),
i förhandlingsöverenskommelse. Detta gäller dock inte ersättning för kostnader
som hänför sig till lägenhetens uppvärmning, förseende med varmvatten eller
elektrisk ström
eller avgifter för vatten och avlopp
1. om hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul och beräkningsgrunden för
ersättningens storlek har fastställts genom en
förhandlingsöverenskommelse eller genom ett beslut enligt 22 eller 25 § hyresförhandlingslagen,
2. om lägenheten är belägen i ett en- eller tvåfamiljshus, eller
3. om kostnaden för nyttigheten påförs hyresgästen efter individuell mätning.
I fråga om bostadslägenheter, som hyrs ut i andra hand eller som av upplåtaren
innehas med bostadsrätt, får utan hinder av första stycket avtalas att hyran
skall anknytas till den hyra eller årsavgift som upplåtaren betalar.
Hyran för lokaler skall också vara till beloppet bestämd i avtalet till den
del den inte omfattar ersättning som avses i första stycket andra meningen.
Utan hinder av detta gäller dock förbehåll i avtalet om att hyran skall utgå
med ett belopp som står i visst förhållande till hyresgästens rörelseintäkter
eller som bestäms enligt en skriftlig överenskommelse mellan å ena sidan hyresvärden
eller hyresvärden och en organisation av fastighetsägare, i vilken hyresvärden
är medlem, och å andra sidan en organisation av hyresgäster. Är avtalet träffat
för bestämd tid och är hyrestiden minst tre år, gäller dessutom förbehåll om
att hyran skall utgå med belopp som bestäms enligt en annan beräkningsgrund
än som nu har angetts.
Har avtal träffats i strid med första eller tredje stycket, skall hyran utgå
med ett belopp som är skäligt med hänsyn främst till parternas avsikter och
övriga förhållanden när avtalet träffades.
Om ogiltighet av avtal om hyra för bostadslägenhet i vissa fall när förhandlingsordning
gäller finns bestämmelser i hyresförhandlingslagen. Lag (1988:927).
20 § Har avtal
ej träffats om tiden för betalning av hyra som skall utgå i pengar, skall hyran
betalas senast sista vardagen före varje kalendermånads början eller, om hyran
beräknas för kortare tid än en månad, senast sista vardagen före början av den
tid för vilken hyran beräknas. För bostadslägenhet får dock den hyra som belöper
på en annan kalendermånad än den första betalas senast sista vardagen före månadens
början, även om avtal träffats om tidigare förfallodag.
Hyran skall betalas i hyresvärdens hemvist eller under annan adress som anvisas
av honom. Betalning får alltid ske genom postanvisning, postgiro eller bankgiro.
Skall hyran betalas på en ort utom riket, är hyresvärden skyldig att svara för
de särskilda kostnader detta medför.
Om hyresgästen betalar hyran på post- eller bankkontor, anses beloppet ha kommit
hyresvärden till handa omedelbart vid betalningen. Lämnar hyresgästen ett betalningsuppdrag
på hyran till bank-, post- eller girokontor anses beloppet ha kommit hyresvärden
till handa när betalningsuppdraget togs emot av det förmedlande kontoret. Lag
(1984:694).
21 §
Anser hyresgästen att han enligt 11 14, 16 18 eller 26 § har rätt till nedsättning
av hyran eller till ersättning för skada eller
för avhjälpande av brist eller att han har någon annan motfordran hos hyresvärden,
och vill hyresgästen dra av motsvarande belopp på hyra som utgår i pengar, får
han deponera beloppet hos länsstyrelsen. Vad som sagts nu gäller också när det
råder tvist om storleken av hyra som skall utgå i pengar men som ej är till
beloppet bestämd i avtalet.
När hyresgästen enligt första stycket deponerar belopp hos länsstyrelsen, skall
han lämna skriftlig uppgift i två exemplar om
hyresförhållandet, förfallodagen och grunden för avdraget eller tvistens beskaffenhet
samt ställa pant eller borgen, som länsstyrelsen finner skälig, för den kostnad
hyresvärden kan få för att få ut beloppet och för ränta på beloppet.
Har hyresgästen deponerat hyra hos länsstyrelsen, får hyresvärden icke göra
gällande, att hyresrätten blivit förverkad på grund av att det deponerade beloppet
ej betalats till honom.
Ett beslut av länsstyrelsen med anledning av deposition får överklagas till
tingsrätten på den ort där länsstyrelsen finns. Vid överklagande gäller lagen
(1996:242) om domstolsärenden. Lag (1996:246).
22 § Länsstyrelsen
skall ofördröjligen underrätta hyresvärden i rekommenderat brev om deposition
enligt 21 §.
Visar hyresvärden ej inom tre månader från det beloppet förfallit till betalning
och underrättelse om depositionen sänts till honom att han träffat överenskommelse
med hyresgästen om att få lyfta beloppet eller att han väckt talan därom mot
hyresgästen, har denne rätt att återfå beloppet. Har hyresvärden väckt talan
inom angiven tid, får beloppet ej lyftas, förränhyresvärdens talan blivit slutligt
avgjord.
Deponerat belopp skall genast placeras på ett räntebärande konto. Räntan skall
betalas till den som får lyfta beloppet. Lag (1994:509).
Hyresgästens användning
av lägenheten
23 § Bostadshyresgästen
får inte använda lägenheten för något annat ändamål än det avsedda. Hyresvärden
får dock inte åberopa avvikelser som är utan betydelse för honom.
Lokalhyresgästen får inte använda lokalen för något annat ändamål än det avsedda,
om inte hyresnämnden lämnar tillstånd till det. Sådant tillstånd skall lämnas,
om hyresgästen innehaft lokalen längre tid än två år och har beaktansvärda skäl
för en ändrad användning samt hyresvärden inte har befogad anledning att motsätta
sig den. Tillståndet kan förenas med villkor. Lag (1988:927).
24 § Hyresgästen
skall under hyrestiden väl vårda lägenheten med vad därtill hör. Han är skyldig
att ersätta all skada somuppkommer genom hans vållande eller genom vårdslöshet
eller försummelse av någon som hör till hans hushåll eller gästar honom eller
av annan som han inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för hans räkning.
För brandskada
som han själv icke vållat är han dock ansvarig endast om han brustit i den omsorg
och tillsyn som han bort iakttaga.
Uppkommer skada eller visar sig brist som ofördröjligen måste avhjälpas för
att allvarlig olägenhet icke skall uppstå, är hyresgästen skyldig att genast
lämna hyresvärden meddelande om skadan eller bristen. Är hyresgästen och medlemmarna
i hans hushåll borta när skadan uppkommer eller bristen visar sig och har hyresgästen
berett hyresvärden tillfälle att vid behov komma in i lägenheten under bortovaron,
är det dock, om lägenheten utgör del av hus, tillräckligt att hyresgästen omedelbart
efter återkomsten lämnar hyresvärden meddelande om skadan eller bristen. Meddelande
om annan skada eller brist än sådan som angivits förut i detta stycke skall
lämnas hyresvärden utan oskäligt dröjsmål. Försummar hyresgästen att underrätta
hyresvärden enligt vad som föreskrivits i detta stycke, är han ansvarig för
skada som föranledes av hans försummelse.
Bestämmelserna i första och andra styckena om skada eller brist gäller också
om det finns ohyra i lägenheten.
Har hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåtit hyresrätten
eller åt någon annan upplåtit rätt att begagna lägenheten, är hyresgästen ansvarig
för skada som den nye innehavaren skulle ha ersatt enligt första, andra eller
tredje stycket, om lägenheten hade varit hyrd av honom.
Har i fråga om lägenhet, som upplåtits för att helt eller delvis användas för
annat ändamål än bostad, träffats avtal, varigenom hyresgästens ansvar utsträckts
utöver vad som föreskrives i första--fjärde styckena, gäller avtalet. Lag (1984:694).
24a § Bostadshyresgäster
har rätt att på egen bekostnad i lägenheten utföra målning, tapetsering och
därmed jämförliga åtgärder. Minskar därigenom lägenhetens bruksvärde, har hyresvärden
rätt till ersättning
för skadan.
Avser hyresavtalet ett enfamiljshus som inte är avsett att hyras ut varaktigt
eller en lägenhet, vilken upplåtits av någon som innehade den med bostadsrätt
och vilken alltjämt innehas med sådan rätt, gäller första stycket endast om
inte annat har avtalats.
Frågan om skyldighet för hyresgästen att betala ersättning enligt första stycket
prövas av hyresnämnden. Lag (1984:694).
25 § När hyresgästen
använder lägenheten skall han se till att de som bor i omgivningen inte utsätts
för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra
deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet).
Hyresgästen skall vid sin användning av lägenheten också i övrigt iaktta allt
som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten.
Hyresgästen skall hålla noggrann tillsyn över att detta också iakttas av dem
för vilka han svarar enligt 24 § första stycket.
Om det förekommer störningar i boendet, skall hyresvärden ge hyresgästen tillsägelse
att se till att störningarna omedelbart upphör samt, om denne är en bostadshyresgäst,
underrätta social- nämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna.
Andra stycket gäller inte om hyresvärden säger upp hyresavtalet med anledning
av att störningarna är särskilt allvarliga med hänsyn till deras art eller omfattning
(särskilt allvarliga störningar i boendet).
Om hyresgästen vet eller har anledning att misstänka att ett föremål är behäftat
med ohyra får detta inte tas in i lägenheten.
Lag (1993:400).
26 § Hyresvärden
har rätt att utan uppskov få tillträde till lägenheten för att utöva nödvändig
tillsyn eller utföra förbättringsarbeten som inte kan uppskjutas utan skada.
När lägenheten är ledig till uthyrning,
är hyresgästen skyldig att låta den visas på lämplig tid.
Efter tillsägelse minst en månad i förväg får hyresvärden i lägenheten låta
utföra mindre brådskande förbättringsarbeten som inte vållar väsentligt hinder
eller men i nyttjanderätten. Sådana arbeten får dock inte utan hyresgästens
medgivande utföras under den sista månad som hyresförhållandet består. Vill
hyresvärden utföra annat arbete i lägenheten, får hyresgästen inom en vecka
från det att han fick meddelande om detta säga upp avtalet till upphörande.
Sådant arbete får inte utan hyresgästens medgivande påbörjas förrän avtalet
sålunda kunnat bringas att upphöra. Bestämmelserna i detta stycke gäller inte
arbete som hyresvärden har utfäst sig att utföra åt hyresgästen eller som han
genom ett åtgärdsföreläggande har ålagts att utföra.
I fall som anges i första eller andra stycket skall hyresvärden tillse att hyresgästen
ej förorsakas större olägenhet än nödvändigt. Skada som förorsakas hyresgästen
genom arbete som avses i andra stycket skallersättas av hyresvärden, även om
skadan icke beror på hans försummelse.
Hyresgästen är skyldig att tåla inskränkningar i nyttjanderätten, som föranleds
av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten, även om den av honom
hyrda lägenheten inte besväras av ohyra. Därvid gäller 17 § andra stycket.
Underlåter hyresgästen att bereda hyresvärden tillträde till lägenheten när
denne har rätt till det, får kronofogdemyndigheten meddela särskild handräckning.
I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande
och handräckning. Lag (1991:850).
27 § Om hyresgästen
överger lägenheten, får hyresvärden genast återta den.
Om det i en lägenhet som hyresgästen har lämnat eller från vilken han avhysts
eller i ett utrymme som hör till lägenheten finns egendom, som kan antas tillhöra
honom eller någon i hans hushåll, och om han inte inom tre månader från anmaning
eller inom sex månader från det han lämnade eller avhystes från lägenheten har
avhämtat egendomen,
tillfaller den hyresvärden utan lösen. Lag (1984:694).
Pant eller borgen
28 § Är
pant eller borgen ställd till säkerhet för att ett avtal om hyra av en lokal
fullgörs och försämras säkerheten, är hyresgästen skyldig att på anfordran ställa
ny säkerhet med vilken hyresvärden skäligen kan nöja sig. Gör han det ej inom
en månad, får hyresvärden säga upp avtalet. Lag (1984:694).
Utmätning och konkurs
29 § Om fastigheten
blivit utmätt före tillträdesdagen, får hyresgästen säga upp avtalet. Han har
även rätt till ersättning för skada. Uppsägning skall dock ske inom en månad
från det hyresgästen fick kännedom om att fastigheten blivit utmätt. Upphävs
utmätningen eller blir i annat fall frågan om fastighetens försäljning inaktuell
får inte uppsägning ske därefter. Lag (1984:694).
30 § Bestämmelserna
i 29 § gäller också, om hyresvärden försätts i konkurs före tillträdesdagen.
Lag (1984:694).
31 § Om hyresgästen
försätts i konkurs, får konkursboet säga upp avtalet. Beträffande bostadslägenheter
fordras dock att gäldenären samtycker till uppsägningen.
Har lägenheten ej tillträtts när konkursen inträffar och har ej hyresvärden
sådan säkerhet för att avtalet fullgörs att han skäligen kan nöja sig, får hyresvärden
sägs upp avtalet om han ej erhåller sådan säkerhet inom en vecka efter anfordran.
Inträffar i fråga om en lokal konkursen efter tillträdet och har ej hyresvärden
sådan säkerhet för att avtalet fullgörs att han skäligen kan nöja sig, får hyresvärden
säga upp avtalet.
1. om inte sådan säkerhet ställs inom en månad efter anfordran,
2. om inte konkursboet inom samma tid förklarar sig vilja svara för hyresgästens
skyldigheter under hyrestiden, eller
3. om inte, när hyresrätten får överlåtas, överlåtelse sker i enlighet med avtalet.
Sägs avtalet upp enligt första, andra eller tredje stycket, har hyresvärden
rätt till ersättning för skada. Lag (1984:694).
Överlåtelse av hyresrätten
32 § Hyresgästen
får inte överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke, om ej annat följer
av 34--37 §§.
Vägras samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked inom
tre veckor efter det att samtycke begärdes, får hyresgästen säga upp hyresavtalet.
Lag (1993:407).
33 § Bestämmelserna
i 32 § om överlåtelse av hyresrätten gäller också i fråga om övergång genom
bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärv.
Har hyresrätten till lägenhet, som varit avsedd att uteslutande eller huvudsakligen
användas som gemensam bostad för hyresgästen och hans make eller sambo, tillagts
maken genom bodelning eller arvskifte eller tillagts sambon genom bodelning
eller övertagits av denne enligt 16 § lagen (1987:232) om sambors gemensamma
hem, får dock maken eller sambon träda i hyresgästens eller dödsboets ställe.
Sådan rätt tillkommer även efterlevande make som är ensam arvinge efter hyresgästen.
För tid efter det att hyresvärden underrättats om att hyresrätten tillagts hyresgästens
make eller sambo enligt andra stycket svarar hyresgästen eller hans dödsbo ej
för sina förpliktelser enligt hyresavtalet. Hyresgästens make eller sambo svarar
jämte hyresgästen eller hans dödsbo för sådana förpliktelser enligt avtalet
som hänför sig till tiden före underrättelsen.
Andra och tredje styckena gäller också när lägenheten har hyrts av makar eller
sambor gemensamt. Lag (1987:816).
34 § En hyresgäst,
som ej avser att använda sin bostadslägenhet, får överlåta hyresrätten till
en närstående som varaktigt sammanbor med honom, om hyresnämnden lämnar tillstånd
till överlåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresvärden skäligen kan
nöja sig med förändringen. Tillståndet kan förenas med villkor.
Första stycket gäller också om hyresgästen avlider under hyrestiden och dödsboet
vill överlåta hyresrätten till sådan dödsbodelägare eller annan hyresgästen
närstående som varaktigt sammanbodde med honom. Lag (1984:694).
35 § Hyresgästen
får överlåta hyresrätten till sin bostadslägenhet för att genom byte få en annan
bostad, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Tillstånd skall
lämnas, om hyresgästen har beaktansvärda skäl för bytet och detta kan äga rum
utan påtaglig olägenhet för hyresvärden samt inte heller andra särskilda skäl
talar mot bytet. Tillståndet kan förenas med villkor.
Första stycket gäller inte, om
1. lägenheten hyrs i andra hand,
2. lägenheten utgör en del av upplåtarens bostad,
3. lägenheten är belägen i ett enfamiljshus som inte är avsett att hyras ut
varaktigt eller i ett tvåfamiljshus,
4. lägenheten har upplåtits av någon som innehade den med bostadsrätt och lägenheten
alltjämt innehas med sådan rätt, eller
5. hyresavtalet avser ett möblerat rum eller en lägenhet för fritidsändamål
och hyresförhållandet inte har varat längre än nio månader i följd.
Medverkar en kommun till att hyresgästen får en annan bostad genom att anvisa
eller förmedla denna, får kommunen ansöka hos hyresnämnden om tillstånd som
avses i första stycket. Detta gäller även kommunalförbund som har hand om bostadsförmedling
som är gemensam för två eller flera kommuner. Lag (1993:400).
36 § Den som hyr
en lägenhet för att helt eller till väsentlig del använda den för handel, hantverk,
industri eller annan
förvärvsverksamhet, får överlåta hyresrätten till den som skall överta verksamheten,
om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas,
om hyresvärden ej har befogad anledning att motsätta sig att hyresrätten överlåts.
Har hyresgästen innehaft lägenheten mindre än tre år, får tillstånd dock lämnas
endast om synnerliga skäl föreligger. Tillståndet kan förenas med villkor. Lag
(1984:694).
37 § Har en bostadslägenhet
upplåtits till en kommun, får kommunen överlåta hyresrätten till lägenheten,
om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas,
om överlåtelsen kan ske utan påtaglig olägenhet för hyresvärden. Tillståndet
kan förenas med villkor. Lag (1984:694).
38 § Överlåter
hyresgästen hyresrätten med samtycke av hyresvärden eller med tillstånd av hyresnämnden,
är han fri från de skyldigheter som hyresavtalet innebär för honom för tiden
efter överlåtelsen. Detta gäller endast om inte annat villkor ställts upp i
samband med samtycket eller tillståndet.
Den nye hyresgästen svarar tillsammans med överlåtaren för skyldigheterna enligt
avtalet för tiden före överlåtelsen, om inte något annat avtalats med hyresvärden.
Vid ett lägenhetsbyte har en ny bostadshyresgäst dock ett sådant ansvar endast
om han gentemot hyresvärden i en särskilt upprättad handling har åtagit sig
det. Ett sådant åtagande medför inte skyldighet att betala något annat än hyresskulder
och inte heller skyldighet att betala sådana skulder till ett högre belopp än
som motsvarar hyran för de tre kalendermånaderna närmast före överlåtelsen.
Lag (1993:400).
Upplåtelse av lägenheten
i andra hand
39 § Hyresgästen
får ej utan hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta lägenheten i dess helhet
utom i fall som avses i andra stycket eller i 40 §.
Har en bostadslägenhet upplåtits till en kommun, får kommunen upplåta lägenheten
i dess helhet i andra hand. Hyresvärden skall genast underrättas om upplåtelsen.
Lag (1993:407).
40 § En hyresgäst
som under viss tid inte har tillfälle att använda sin lägenhet, får upplåta
lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till
upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresgästen har beaktansvärda
skäl för upplåtelsen och hyresvärden inte har befogad anledning att vägra samtycke.
Tillstånd enligt första stycket kan begränsas till viss tid och förenas med
villkor. Lag (1988:927).
41 § Hyresgästen
får inte inrymma utomstående personer i lägenheten, om det kan medföra men för
hyresvärden. Lag (1984:694).
Hyresrättens förverkande
42 § Hyresrätten
är förverkad och hyresvärden berättigad att säga upp avtalet att upphöra i förtid,
1. om hyresgästen, när det gäller en bostadslägenhet, dröjer med att betala
hyran mer än en vecka efter förfallodagen och annat inte följer av 55 c § femte--sjunde
styckena,
2. om hyresgästen, när det gäller en lokal, dröjer med att betala hyran mer
än två vardagar efter förfallodagen,
3. om hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåter hyresrätten
eller annars sätter någon annan i sitt ställe eller upplåter lägenheten i andra
hand och inte efter tillsägelse utan dröjsmål antingen vidtar rättelse eller
ansöker om tillstånd och får ansökan beviljad,
4. om lägenheten används i strid med 23 eller 41 § och hyresgästen inte efter
tillsägelse vidtar rättelse utan dröjsmål,
5. om hyresgästen eller någon annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller
lägenheten upplåtits, genom vårdslöshet är vållande
till att ohyra förekommer i lägenheten eller genom underlåtenhet att underrätta
hyresvärden om detta bidrar till att ohyran sprids i fastigheten,
6. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller hyresgästen eller annan, till
vilken hyresrätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, åsidosätter något
av vad som skall iakttas enligt 25 § vid användning av lägenheten eller inte
håller den tillsyn som krävs enligt nämnda paragraf och rättelse inte utan dröjsmål
sker efter tillsägelse,
7. om i strid med 26 § tillträde till lägenheten vägras och hyresgästen inte
kan visa giltig ursäkt,
8. om hyresgästen åsidosätter avtalsenlig skyldighet, som går utöver hans skyldigheter
enligt detta kapitel, och det måste anses vara av synnerlig vikt för hyresvärden
att skyldigheten fullgörs, eller
9. om lägenheten helt eller till väsentlig del används för sådan näringsverksamhet
eller liknande verksamhet som är brottslig eller där brottsligt förfarande ingår
till en inte oväsentlig del eller används för tillfälliga sexuella förbindelser
mot ersättning.
I fall då hyran skall betalas i förskott för längre tid än en månad gäller vad
som anges i första stycket 2 endast om hyresgästen dröjer med att betala den
på kalendermånaden belöpande hyran mer än två vardagar efter månadens början
eller, i fråga om hyran för första kalendermånaden under hyresförhållandet,
efter förfallodagen.
Uppsägning av ett hyresavtal som gäller bostadslägenhet enligt första stycket
6 på grund av störningar i boendet får inte ske förrän socialnämnden underrättas
enligt 25 § andra stycket.
Är det fråga om särskilt allvarliga störningar i boendet gäller vad som sägs
i första stycket 6 även om någon tillsägelse om rättelse inte har skett. Vid
sådana störningar får uppsägning av ett hyresavtal som gäller bostadslägenhet
ske utan föregående underrättelse till socialnämnden. En kopia av uppsägningen
skall dock skickas till socialnämnden. Vad som nu har föreskrivits om särskilt
allvarliga störningar gäller inte om det är någon till vilken lägenheten har
upplåtits i andra hand med hyresvärdens samtycke eller hyresnämndens tillstånd
som åsidosätter något av vad som skall iakttas enligt 25 § vid användning av
lägenheten eller inte håller den tillsyn som krävs enligt nämnda paragraf.
Hyresrätten är inte förverkad, om det som ligger hyresgästen till last är av
ringa betydelse.
Sägs avtalet upp på grund av förverkande, har hyresvärden rätt till skadestånd.
Lag (1994:817).
43 § Är
hyresrätten förverkad på grund av förhållande som avses i 42 § första stycket
1--4, 6 eller 7 men sker rättelse innan hyresvärden har sagt upp avtalet, kan
hyresgästen inte skiljas från lägenheten på den grunden. Detta gäller dock inte
om hyresrätten är förverkad på grund av särskilt allvarliga störningar i boendet.
Hyresgästen får inte heller skiljas från lägenheten om hyresvärden inte har
sagt upp avtalet inom två månader från det han fick kännedom om förhållande
som avses i 42 § första stycket 5 eller 8 eller hyresvärden inte inom två månader
från det han erhöll vetskap om förhållande som avses i nämnda stycke under 3
sagt till hyresgästen att vidta rättelse.
En hyresgäst kan skiljas från lägenheten på grund av förhållande som avses i
42 § första stycket 9 endast om hyresvärden har sagt upp avtalet inom två månader
från det att han fick kännedom om förhållandet. Om den brottsliga verksamheten
har angetts till åtal eller förundersökning har inletts inom samma tid, har
hyresvärden dock kvar sin rätt att säga upp avtalet intill dess att två månader
har gått från det att domen i brottmålet vann laga kraft eller det rättsliga
förfarandet avslutades på annat sätt. Lag (1993:400).
44 § Är
hyresrätten enligt 42 § första stycket 1 eller 2 förverkad på grund av dröjsmål
med betalning av hyran och har hyresvärden med anledning därav sagt upp avtalet,
får hyresgästen inte på grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten, om hyran
betalas på det sätt som anges i 20 § andra eller tredje stycket eller deponeras
hos
länsstyrelsen enligt 21 §
1. inom tre veckor från det att en hyresgäst, när det är fråga om en bostadslägenhet,
har delgetts underrättelse om att han genom att betala hyran på angivet sätt
får tillbaka hyresrätten samt meddelande om uppsägningen och anledningen till
denna lämnats till socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen, eller
2. inom två veckor från det att en hyresgäst, när det är fråga om en lokal,
har delgetts underrättelse om att han genom att betala hyran på angivet sätt
får tillbaka hyresrätten.
I avvaktan på att hyresgästen visar sig ha gjort vad som fordras enligt första
stycket för att få tillbaka hyresrätten får beslut om avhysning inte meddelas
förrän det efter utgången av den tid som anges i det stycket har gått ytterligare
två vardagar.
En hyresgäst får inte, när det är fråga om en bostadslägenhet, skiljas från
lägenheten, om dröjsmålet endast har avsett sådan höjning av hyran som blivit
gällande enligt 54 a § och hyran kan prövas med tillämpning av 55 c § tredje
stycket. Vad som sagts nu skall gälla till dess att en månad förflutit från
det att hyresnämndens eller Svea hovrätts beslut har vunnit laga kraft.
En hyresgäst får inte heller, när det är fråga om en bostadslägenhet, skiljas
från lägenheten om
1. socialnämnden inom den tid som anges i första stycket 1 skriftligen har meddelat
hyresvärden att nämnden åtar sig
betalningsansvaret för hyran, eller
2. hyresgästen har varit förhindrad att betala hyran inom den tid som anges
i första stycket 1 på grund av sjukdom eller liknande oförutsedd omständighet
och hyran har betalats så snart det var möjligt, dock senast när tvisten om
avhysning avgörs i första instans.
Första--fjärde styckena gäller inte, om hyresgästen ändå är skyldig att flytta
inom kortare tid än en månad efter det att hyresrätten förverkats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär
till underrättelse och meddelande som avses i första stycket. Lag (1994:841).
Förlängning av
hyresavtal för bostadslägenheter
45 § Bestämmelserna
i 46--52 §§ gäller vid upplåtelser av bostadslägenheter, om inte
1. hyresavtalet avser upplåtelse i andra hand av en lägenhet i dess helhet och
hyresförhållandet upphör innan det har varat längre än två år i följd,
2. hyresavtalet i annat fall än som sägs i 1 avser ett möblerat rum eller en
lägenhet för fritidsändamål och hyresförhållandet upphör innan det har varat
längre än nio månader i följd,
3. lägenheten utgör en del av upplåtarens egen bostad, eller
4. hyresvärden säger upp hyresförhållandet att upphöra i förtid på den grunden
att hyresrätten är förverkad och annat inte följer av 47 §.
Har hyresvärden och hyresgästen i en särskilt upprättad handling kommit överens
om, att hyresrätten inte skall vara förenad med rätt till förlängning, gäller
överenskommelsen om den godkänts av hyresnämnden. Överenskommelsen gäller dock
utan sådant godkännande om den träffas efter det att hyresförhållandet har inletts
och avser en hyresrätt som är förenad med rätt till förlängning. Om en make
eller sambo som inte har del i hyresrätten hade sin bostad i lägenheten när
överenskommelsen träffades, gäller överenskommelsen mot den maken eller sambon
endast om han eller hon har godtagit den. Lag (1993:400).
46 § Om hyresvärden
har sagt upp hyresavtalet eller, i fall som avses i 3 § tredje stycket 2, anmodat
hyresgästen att flytta, har hyresgästen rätt till förlängning av avtalet, utom
när
1. hyresrätten är förverkad utan att hyresvärden har sagt upp avtalet att upphöra
i förtid,
2. hyresgästen i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att avtalet
skäligen icke bör förlängas,
3. huset skall rivas och det ej är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet
upphör,
4. huset skall undergå större ombyggnad och det icke är uppenbart att hyresgästen
kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd
olägenhet för genomförandet av ombyggnaden samt det ej är oskäligt mot hyresgästen
att hyresförhållandet upphör,
5. lägenheten ej vidare skall användas som bostad och det ej är oskäligt mot
hyresgästen att hyresförhållandet upphör,
6. avtalet avser en lägenhet i en- eller tvåfamiljshus och upplåtelsen inte
ingår i affärsmässigt bedriven uthyrningsverksamhet samt upplåtaren har sådant
intresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta,
6 a.
avser en lägenhet som upplåtits av någon som innehade den med bostadsrätt och
lägenheten alltjämt innehas med sådan rätt samt bostadsrättshavaren har sådant
intresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta,
7. hyresförhållandet beror av sådan anställning i statlig eller kommunal verksamhet
som är förenad med bostadstvång eller av anställning inom lantbruket eller av
annan anställning, om den är av sådan art att det är nödvändigt för arbetsgivaren
att förfoga över lägenheten för upplåtelse åt anställningens innehavare, samt
anställningen har upphört,
9. hyresförhållandet beror av annan anställning än som avses i 7 och som upphört
och det ej är oskäligt mot hyresgästen att även hyresförhållandet upphör samt,
om hyresförhållandet varat längre än tre år, hyresvärden har synnerliga skäl
för att upplösa hyresförhållandet, eller
10. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest
är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.
Om hyresvärdens intresse blir tillgodosett genom att hyresgästen lämnar endast
en del av lägenheten och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt avser lägenheten
i övrigt, har hyresgästen utan hinder av första stycket rätt till sådan förlängning.
Lämnar en bostadshyresgäst sin lägenhet eller en del av den med anledning av
att huset skall undergå större ombyggnad, skall hyresgästen om möjligt beredas
tillfälle att efter ombyggnaden hyra en likvärdig lägenhet i huset. Lag (1994:817).
47 § Har lägenheten
hyrts av flera gemensamt och har de på grund av att en av dem sagt upp hyresavtalet
eller till följd av annan omständighet, som hänför sig till endast en av dem,
ej gemensamt rätt till förlängning av hyresavtalet, är en medhyresgäst berättigad
att få hyresavtalet förlängt för egen del, om hyresvärden skäligen kan nöja
sig med honom som hyresgäst. Vad som sagts nu gäller ej när hyresrätten är förverkad
utan att hyresvärden har sagt upp avtalet att upphöra i förtid. Är medhyresgästen
make eller sambo till den som sagt upp avtalet eller eljest föranlett att hyresgästerna
ej gemensamt har rätt till förlängning av avtalet, har maken eller sambon en
sådan rätt till förlängning även när hyresrätten är förverkad på annan grund
än dröjsmål med betalning av hyran. Detta gäller också när hyresvärden har sagt
upp hyresavtalet att upphöra i förtid på grund av förverkandet.
Om en hyresgäst, som är gift eller samboende och vars make eller sambo ej har
del i hyresrätten, säger upp hyresavtalet eller vidtar någon annan åtgärd för
att få det att upphöra eller om han eller hon i annat fall inte har rätt till
förlängning av avtalet, har maken eller sambon, om han eller hon har sin bostad
i lägenheten, rätt att överta hyresrätten och få hyresavtalet förlängt för egen
del, såvida hyresvärden skäligen kan nöja sig med honom eller henne som hyresgäst.
Vad som sagts nu gäller också när hyresvärden har sagt upp hyresavtalet på grund
av förverkande. Har hyresgästen avlidit, tillkommer samma rätt hans eller hennes
efterlevande make eller sambo, om dödsboet saknar rätt till förlängning och
detta inte har föranletts av den efterlevande maken eller sambon. Bestämmelserna
i 49--52 §§, 55 § samt 55 c § femte--sjunde styckena om hyresgäst gäller även
i fråga om hyresgästs make och sambo.
Förlängs ett hyresavtal i fall som avses i andra stycket, svarar båda makarna
eller samborna respektive den efterlevande maken eller sambon och den avlidne
makens eller sambons dödsbo för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före
förlängningen, om ej annat har avtalats med hyresvärden. Lag (1994:817).
48 § upphävtg genom
lag (1987:816).
49 § Har hyresvärden
sagt upp hyresavtalet och föreligger tvist om förlängning av avtalet enligt
46 § eller 47 § första stycket, är upsägningen utan verkan, om inte hyresvärden
senast en månad efter hyrestidens utgång hänskjuter tvisten till hyresnämnden
eller hyresgästen ändå flyttat senast vid hyrestidens utgång.
Vill hyresvärden inte samtycka till förlängning av hyresavtalet enligt 47 §,
skall han senast inom en månad efter det att hyresförhållandet med hyresgästen
upphörde anmoda den som enligt nämnda paragraf kan ha rätt till förlängning
att flytta. För anmodan gäller vad som föreskrivs om uppsägning i 8 §. En sådan
anmodan är utan verkan, om inte hyresvärden inom en månad därefter hänskjuter
tvisten till hyresnämnden eller den som har anmodats ändå flyttar innan tiden
för hänskjutande gått ut. Har anmodan skett tidigare än en månad före hyrestidens
utgång, får hänskjutande dock ske fram till hyrestidens utgång.
Andra stycket tredje och fjärde meningarna gäller också i fall som avses i 3
§ tredje stycket 2. Lag (1987:816).
50 § Är
frågan om förlängning av hyresavtalet ännu ej avgjord när hyrestiden går ut,
har hyresgästen rätt att bo kvar i lägenheten till dess frågan är slutligt avgjord.
För den tid som hyresgästen sålunda bor kvar i lägenheten skall de förut gällande
hyresvillkoren tillämpas till dess hyresvillkoren för samma tid blir slutligt
bestämda. Lag (1984:694).
51 § Bifalls inte
hyresvärdens talan om att hyresavtalet skall upphöra att gälla, skall för den
fortsatta uthyrningen fastställas samma villkor som förut tillämpats, om inte
parterna kommer överens om att andra villkor skall gälla. Önskar hyresvärden
ändring av hyresvillkoren för det fall att hans talan inte bifalls, skall han
samtidigt som han hänskjuter förlängningstvisten till hyresnämnden ansöka om
ändring av hyresvillkoren.
Beslut om förlängning anses som avtal om fortsatt uthyrning. Mot hyresförhållandet
får ej åberopas omständighet som kunnat åberopas i målet eller ärendet. Lag
(1984:694).
52 § Bifalls hyresvärdens
talan om att hyresavtalet skall upphöra att gälla, får i beslutet skäligt uppskov
medges med avflyttningen, om hyresvärden eller hyresgästen begär det. Är hyresrätten
förverkad utan att hyresvärden har sagt upp avtalet att upphöra i förtid, får
på begäran av hyresgästen uppskov dock medges endast om hyresvärden
samtycker till det.
Avgörs förlängningstvisten efter hyrestidens utgång eller medges uppskov med
avflyttningen, gäller 51 § första stycket i fråga om hyresvillkoren för tiden
från det avtalet upphörde till avflyttningen. Lag (1984:694).
Prövning av hyran
och andra hyresvillkor för bostadslägenheter
53 § Bestämmelserna
i 54 - 55 c §§ gäller vid upplåtelser av
bostadslägenheter, om inte
1. hyresavtalet avser ett möblerat rum eller en lägenhet för
fritidsändamål och ansökan till hyresnämnden enligt 54 § görs
innan hyresförhållandet har varat nio månader i följd, eller
2. lägenheten utgör en del av upplåtarens egen bostad.
Om en förhandlingsordning enligt hyresförhandlingslagen
(1978:304) gäller för lägenheten, tillämpas 54 och 55 - 55 c §§
endast om det följer av nämnda lag. Lag (1997:62).
54 a § Bestämmelserna
i andra och tredje styckena tillämpas i
fråga om hyresavtal som
1. gäller för obestämd tid, och
2. avser en sådan lägenhet i ett hus med förhandlingsordning
som till följd av bestämmelserna i 3 § hyresförhandlingslagen
(1978:304), inte omfattas av förhandlingsordningen.
Vill hyresvärden att ett skriftligt meddelande enligt 54 §
första stycket om hyreshöjning skall få den verkan som anges i
tredje stycket nedan, skall meddelandet innehålla uppgift i
kronor om den hyreshöjning som begärs och om det totala
hyresbeloppet samt uppgift om den dag då den nya hyran skall
börja gälla. I meddelandet skall vidare anges att hyresgästen
blir skyldig att betala den högre hyran, om han inte senast en
viss angiven dag, tidigast två månader efter det att
meddelandet lämnades, ger hyresvärden besked om att han
motsätter sig hyresvärdens begäran. Meddelandet skall också
innehålla uppgift om hyresvärdens adress, en upplysning om att
hyresnämnden kan pröva skäligheten av den begärda hyran samt en
uppgift om vad hyresgästen behöver göra för att en sådan
prövning skall komma till stånd.
Innehåller meddelandet från hyresvärden sådana uppgifter som
anges i andra stycket och har hyresgästen inte inom den i
meddelandet utsatta tiden gett hyresvärden besked om att han
motsätter sig hyresvärdens begäran om hyreshöjning, skall
hyresgästen anses ha ingått avtal med hyresvärden om att betala
den hyra som hyresvärden har begärt. Den högre hyran får börja
att gälla först efter den dag som i hyresvärdens meddelande
angetts som sista dag för att motsätta sig hyreshöjningen.
Lag (1997:62).
54 § Vill hyresvärden
eller hyresgästen att hyresvillkoren skall ändras, skall han skriftligen meddela
detta till motparten. Om överenskommelse inte kan träffas, har han rätt att
hos hyresnämnden ansöka om ändring av hyresvillkoren. Ansökan får göras tidigast
en månad efter det att meddelandet lämnats till motparten.
Om det finns särskilda skäl, får hyresnämnden pröva även hyresvillkor som har
samband med villkor som angetts i ansökningen.
Beslut om ändring av hyresvillkoren anses som avtal om villkor för fortsatt
uthyrning. Lag (1984:694).
54 a § Bestämmelserna
i andra och tredje styckena tillämpas i
fråga om hyresavtal som
1. gäller för obestämd tid, och
2. avser en sådan lägenhet i ett hus med förhandlingsordning
som till följd av bestämmelserna i 3 § hyresförhandlingslagen
(1978:304), inte omfattas av förhandlingsordningen.
Vill hyresvärden att ett skriftligt meddelande enligt 54 §
första stycket om hyreshöjning skall få den verkan som anges i
tredje stycket nedan, skall meddelandet innehålla uppgift i
kronor om den hyreshöjning som begärs och om det totala
hyresbeloppet samt uppgift om den dag då den nya hyran skall
börja gälla. I meddelandet skall vidare anges att hyresgästen
blir skyldig att betala den högre hyran, om han inte senast en
viss angiven dag, tidigast två månader efter det att
meddelandet lämnades, ger hyresvärden besked om att han
motsätter sig hyresvärdens begäran. Meddelandet skall också
innehålla uppgift om hyresvärdens adress, en upplysning om att
hyresnämnden kan pröva skäligheten av den begärda hyran samt en
uppgift om vad hyresgästen behöver göra för att en sådan
prövning skall komma till stånd.
Innehåller meddelandet från hyresvärden sådana uppgifter som
anges i andra stycket och har hyresgästen inte inom den i
meddelandet utsatta tiden gett hyresvärden besked om att han
motsätter sig hyresvärdens begäran om hyreshöjning, skall
hyresgästen anses ha ingått avtal med hyresvärden om att betala
den hyra som hyresvärden har begärt. Den högre hyran får börja
att gälla först efter den dag som i hyresvärdens meddelande
angetts som sista dag för att motsätta sig hyreshöjningen.
Lag (1997:62).
55 § Om hyresvärden
och hyresgästen tvistar om hyrans storlek,
skall hyran fastställas till skäligt belopp. Hyran är härvid
inte att anse som skälig, om den är påtagligt högre än hyran
för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga.
Vid prövning enligt första stycket skall främst beaktas hyran
för lägenheter i hus som ägs och förvaltas av allmännyttiga
bostadsföretag. Om en jämförelse inte kan ske med lägenheter på
orten, får i stället beaktas hyran för lägenheter på en annan
ort med jämförbart hyresläge och i övrigt likartade
förhållanden på hyresmarknaden.
Vid en prövning enligt första stycket skall även bestämmelserna
i 55 b § iakttas.
Om en förhandlingsklausul i ett hyresavtal har slopats och det
ingår förhandlingsersättning i hyran enligt 20 §
hyresförhandlingslagen (1978:304), har hyresgästen utan hinder
av bestämmelserna i första -tredje styckena rätt att få hyran
sänkt med ett belopp som motsvarar ersättningen.
Om tvisten gäller något annat villkor än hyran, skall villkor
som hyresvärden eller hyresgästen har ställt upp gälla i den
mån det är skäligt med hänsyn till hyresavtalets innehåll,
omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade
förhållanden och omständigheterna i övrigt. Hyrestiden skall
vara obestämd, om inte bestämd hyrestid av särskild anledning
är lämpligare.
Om hyresvärden och hyresgästen kommer överens om villkoren för
fortsatt uthyrning i en tvist enligt första eller femte
stycket, gäller de överenskomna villkoren, oavsett vad som
föreskrivs i nämnda stycken, i den mån inte annat följer av
bestämmelserna i övrigt i denna balk. Lag (1997:62).
55 a § har upphävts genom lag (1997:62).
55 b § Har en hyresgäst bekostat ombyggnads-, ändrings- eller
underhållsarbeten eller åtgärder av därmed jämförlig betydelse i sin
lägenhet, får vid prövningen av hyran för lägenheten hyresvärden
tillgodoräknas den förbättringen endast om det finns särskilda skäl
för det. Lag (1994:817).
55 c § Gäller hyresavtalet för obestämd tid och har avtalet
sagts upp, får beslut om ändring av hyresvillkoren inte avse
tiden före den tidpunkt till vilken uppsägning skett. Har
frågan om villkorsändring utan uppsägning hänskjutits till
hyresnämnden, får beslutet inte avse tiden före det
månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från dagen
för ansökningen. Beslut om ändring av hyresvillkoren får dock
inte i något av de fall som nu angetts avse tiden innan sex
månader förflutit efter det att de förut gällande villkoren
började tillämpas.
Är hyresavtalet ingånget för bestämd tid och har avtalet sagts
upp, får beslut om ändring av hyresvillkoren inte avse tiden
före den tidpunkt till vilken uppsägning skett. Har frågan om
villkorsändring utan uppsägning hänskjutits till hyresnämnden,
får beslut om ändring av hyresvillkoren inte avse tiden före
den tidpunkt till vilken avtalet tidigast hade kunnat sägas
upp, om uppsägning skett när ansökningen ingavs till
hyresnämnden. Är hyrestiden längre än ett år och sker ändring
av hyresvillkoren på grund av ansökan av hyresgästen, får
beslutet likväl avse tiden efter det månadsskifte som inträffar
närmast efter tre månader från dagen för ansökningen, dock
tidigast sedan hyresförhållandet varat ett år i följd.
Har den hyra som prövats blivit gällande enligt 54 a §, får
beslut om hyran, trots vad som sägs i första stycket, avse tid
från den dag då hyran började gälla, om ansökningen har gjorts
inom tre månader därefter.
Hyresnämnden får, när det finns skäl till det, förordna att
beslut om villkorsändring skall gälla från en tidigare tidpunkt
än vad som sägs i första och andra styckena. Om det finns
särskilda skäl får hyresnämnden också förordna att beslut om
villkorsändring får verkställas även om det inte har vunnit
laga kraft.
Skall hyresgästen enligt hyresnämndens eller hovrättens beslut
betala högre hyra för förfluten tid än som skolat utgå förut,
är hyresrätten inte förverkad på grund av dröjsmål med
betalningen av det överskjutande beloppet, om betalningen sker
inom en månad från den dag då beslutet vann laga kraft. Vad som
sagts nu gäller inte, om skyldighet att flytta inträder för
hyresgästen inom kortare tid än två månader efter nämnda dag.
På överskjutande belopp skall hyresgästen betala ränta som om
beloppet förfallit till betalning samtidigt med den förut
utgående hyran. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen
(1975:635) för tiden innan beslutet vunnit laga kraft och
enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.
I beslutet får anstånd medges med betalningen av det
överskjutande belopp jämte ränta som avses i sjätte stycket.
Medges anstånd, får det bestämmas att ränta till förfallodagen
skall beräknas enligt 5 § räntelagen.
Om hyran sänks för förfluten tid genom hyresnämndens eller
hovrättens beslut, skall hyresvärden samtidigt åläggas att till
hyresgästen betala tillbaka vad han till följd därav har
uppburit för mycket jämte ränta. Räntan skall beräknas enligt 5 §
räntelagen för tiden från dagen för beloppets mottagande till
dess beslutet vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen för
tiden därefter. Lag (1997:62).
Återbetalning av hyra
vid upplåtelse av bostadsrättslägenhet i vissa fall m m
55 d § Denna paragraf gäller vid upplåtelse av möblerat eller
omöblerat rum och vid upplåtelse i andra hand av annan
bostadslägenhet. Paragrafen gäller dock inte upplåtelser för
fritidsändamål.
Om hyresvärden har tagit emot en hyra som inte är skälig enligt 55 §
första och andra styckena, skall hyresnämnden på ansökan av
hyresgästen besluta att hyresvärden skall betala tillbaka vad han
tagit emot utöver skäligt belopp tillsammans med ränta. Räntan
beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) från dagen då
hyresvärden tog emot beloppet till dess att
återbetalningsskyldigheten blivit slutligt bestämd genom beslut som
vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter. Ett
beslut om återbetalning av hyra får inte avse längre tid tillbaka än
två år före dagen för ansökan.
I ett ärende om återbetalning enligt andra stycket skall
hyresnämnden, om hyresgästen begär det, också fastställa hyran för
den fortsatta uthyrningen från och med dagen för ansökan. Vid
denna prövning tillämpas 55 § första och andra styckena. Beslut om
ändring av hyresvillkoren anses som avtal om villkor för fortsatt
uthyrning. När det finns skäl till det, får hyresnämnden bestämma
att beslutet skall gälla omedelbart. Om hyran höjs eller sänks
retroaktivt tillämpas 55 c § femte - åttonde styckena.
För att hyresnämnden skall kunna pröva en ansökan enligt andra
stycket skall ansökan ha kommit in till hyresnämnden inom tre
månader från det att hyresgästen lämnade lägenheten. Lag (1994:817).
56 § Bestämmelserna
i 57--60 §§ gäller för upplåtelser av lokaler, om inte
1. hyresförhållandet upphör innan det varat längre än nio månader i följd, eller
2. hyresförhållandet upphör på den grund att hyresrätten är förverkad eller
förhållande som avses i 28 § föreligger.
Har hyresvärden och hyresgästen i särskilt upprättad handling överenskommit
om villkor som strider mot 57--60 §§, är överenskommelsen gällande. Har överenskommelsen
träffats innan hyresförhållandet varat längre än nio månader i följd, gäller
den dock endast om den godkänts av hyresnämnden. Lag (1984:694).
57 § Har hyresvärden
sagt upp hyresavtalet och vägrar han att förlänga hyresförhållandet eller kommer
förlängning i annat fall inte till stånd på grund av att hyresgästen inte godtar
de hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängning, har hyresgästen rätt
till ersättning enligt 58 b §, om inte
1. hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att det icke skäligen
kan fordras att hyresvärden förlänger hyresförhållandet,
2. huset skall rivas och hyresvärden anvisar en annan lokal som är godtagbar
för hyresgästen eller hyresavtalet innehåller villkor om att hyresförhållandet
skall upphöra på grund av rivning och rivningen skall påbörjas inom fem år från
villkorets tillkomst,
3. huset skall undergå sådan större ombyggnad att hyresgästen uppenbarligen
inte kan sitta kvar i lokalen utan nämnvärd olägenhet för genomförandet av ombyggnaden
samt hyresvärden anvisar en annan lokal som är godtagbar för hyresgästen eller
hyresavtalet innehåller villkor om att hyresförhållandet skall upphöra på grund
av ombyggnad och ombyggnaden skall påbörjas inom fem år från villkorets tillkomst,
4. hyresvärden i annat fall har befogad anledning att upplösa hyresförhållandet,
eller
5. de hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängning är skäliga och överensstämmer
med god sed i hyresförhållanden.
Första stycket gäller också, om hyresgästen har sagt upp avtalet enligt 58 a
§. Lag (1988:927).
57a § Vid tillämpningen
av 57 § första stycket 5 skall en krävd hyra inte anses som skälig, om den överstiger
den hyra som lokalen vid hyrestidens utgång kan antas betinga på öppna marknaden
(marknadshyra). När marknadshyran bestäms, skall främst beaktas hyran för närmast
jämförliga lokaler på orten. Endast om det finns särskilda skäl får hänsyn tas
till ökning av lokalens värde, som en hyresgäst har åstadkommit.
I tvist om ersättning enligt 57 § får yttrande av hyresnämnden frångås
endast om det är uppenbart
1. när yttrandet avser marknadshyran, att denna är påtagligt högre eller lägre
än hyresnämnden angett,
2. när yttrandet avser anvisad lokal, att hyresnämndens bedömning inte varit
riktig.
I fall som avses i andra stycket 1 får utredning som inte har lagts fram under
medlingen, beaktas vid prövningen endast om det finns synnerliga skäl. Lag (1988:927).
58 § Vill hyresvärden
säga upp avtalet skall han i uppsägningen underrätta hyresgästen om de villkor
som han kräver för att förlänga hyresförhållandet eller om orsaken till att
han vägrar medge förlängning. Uppsägningen skall dessutom innehålla underrättelse
att hyresgästen, om han inte går med på att flytta utan att få ersättning enligt
58 b §, har att inom två månader från uppsägningen hänskjuta tvisten till hyresnämnden
för medling.
Underlåter hyresvärden att fullgöra vad som åligger honom enligt första stycket,
är uppsägningen utan verkan.
Har hyresvärden fullgjort vad som åligger honom enligt första stycket och vill
hyresgästen inte lämna lägenheten utan att få ersättning enligt 58 b §, har
hyresgästen att hänskjuta tvisten till hyresnämnden inom den i första stycket
angivna tiden. Gör han inte det, förfaller rätten till ersättning. Vad som har
sagts nu gäller inte, om inom samma tid tvist hänskjuts till nämnden enligt
58 a § första stycket.
Innan medlingen har avslutats får hyresvärden för förlängning av hyresförhållandet
inte kräva högre hyra eller något annat villkor som är oförmånligare för hyresgästen
än vad han har angett i uppsägningen. Gör han det och kommer förlängning inte
till stånd, har hyresgästen alltid rätt till ersättning enligt 58 b §. Lag (1988:927).
58a § Vill hyresgästen
säga upp avtalet för förlängning på ändrade villkor, skall han i uppsägningen
underrätta hyresvärden om den ändring i de avtalade villkoren som han begär.
Om överenskommelse inte träffas mellan parterna, skall hyresgästen inom två
månader från uppsägningen hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling.
Underlåter hyresgästen att fullgöra vad som åligger honom enligt första stycket
eller återkallar han före hyrestidens utgång sin ansökan om medling, är uppsägningen
utan verkan.
Om inte hyresvärden själv har sagt upp avtalet, får han innan medlingen har
avslutats inte vägra förlängning av hyresförhållandet eller för förlängning
kräva högre hyra eller något annat villkor som är oförmånligare för hyresgästen
än vad som följer av det uppsagda avtalet. Gör han det och kommer förlängning
inte till stånd, har hyresgästen
alltid rätt till ersättning enligt 58 b §. Lag (1988:927).
58b § Om hyresgästen
har rätt till ersättning enligt 57 §, 58 § fjärde stycket eller 58 a § tredje
stycket, skall hyresvärden alltid betala ersättning till hyresgästen med ett
belopp som motsvarar en årshyra för lokalen enligt det uppsagda hyresavtalet,
dock högst ett belopp som vid hyrestidens utgång motsvarar fyra basbelopp enligt
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Om hyresgästen på grund av att hyresförhållandet har upphört har förorsakats
en förlust som inte täcks av ersättning enligt första stycket, skall hyresvärden
i skälig omfattning ersätta hyresgästen för denna förlust. Om förlusten har
samband med att hyresgästen har bekostat ändring av lokalen, skall förlusten
beaktas endast om hyresvärden har samtyckt till ändringen eller om hyresgästen
har träffat hyresavtalet under förutsättning att han skulle få utföra ändringen.
Lag (1988:927).
59 § Skall hyresförhållandet
upphöra efter uppsägning som gjorts av hyresvärden eller, i fall som avses i
58 a §, av hyresgästen, får hyresnämnden på ansökan av hyresvärden eller hyresgästen
medge skäligt uppskov med avflyttningen, dock högst två år från hyrestidens
utgång. Ansökan om uppskov skall ha kommit in till hyresnämnden före hyrestidens
utgång.
Medges uppskov, skall hyresnämnden fastställa skäliga hyresvillkor för tiden
från det att avtalet upphört till dess hyresgästen skall flytta. Lag (1988:927).
60 § I mål om ersättning
enligt 58 b § skall rätten på yrkande av hyresgästen, om hyresvärden medger
skyldighet att betala ersättning eller sådan skyldighet fastställts genom dom
som vunnit laga kraft, förplikta hyresvärden att betala förskott i avräkning
på den ersättning som kan komma att bestämmas.
Första stycket gäller inte, om det är uppenbart att förskottet blir obetydligt.
Har beslut i fråga om förskott meddelats, får nytt yrkande om förskott inte
tas upp till prövning förrän tre månader förflutit sedan det föregående beslutet
vann laga kraft.
Beslut i fråga om förskott får meddelas utan huvudförhandling. Innan beslut
meddelas, skall parterna beredas tillfälle att yttra sig. Beslut som meddelats
under rättegången skall överklagas särskilt. Hovrättens beslut får inte överklagas.
Har hyresgästen uppburit förskott som överstiger den slutligt bestämda ersättningen,
är han skyldig att till hyresvärden betala tillbaka det överskjutande beloppet
jämte ränta. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden från
dagen för beloppets mottagande till dess ersättningen blivit slutligt bestämd
genom dom som vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.
Lag (1988:927).
Särskilda bestämmelser
61 § Hyresvärd
eller hyresgäst, som vill framställa fordringsanspråk på grund av hyresförhållande,
skall väcka talan därom inom två år från det hyresgästen lämnade lägenheten.
Iakttas ej denna tid, är rätten till talan förlorad, om ej annat avtalats. Har
den ena parten väckt talan i rätt tid, har den andra parten rätt till kvittning,
fastän hans rätt till talan är förlorad. Lag (1984:694).
62 § Vite som förelagts
med stöd av detta kapitel utdömes av hyresnämnden. Nämnden skall självmant ta
upp frågan om utdömande. Har ändamålet med vitet förfallit, får vitet inte dömas
ut.
Vite som förelagts med stöd av detta kapitel får inte förvandlas till fängelse.
Lag (1984:694).
63 § Ett
meddelande som avses i 10 §, 11 §, 14 §, 18 e §, 24 §,
25 § andra stycket, 33 §, 42 § första stycket 3, 4 eller 6,
44 §, 54 § eller 54 a § skall anses lämnat när det har avsänts
i rekommenderat brev till mottagarens vanliga adress. I fall
som avses i 24 § är det dock tillräckligt att meddelandet är
avsänt på annat ändamålsenligt sätt.
Har hyresgästen eller hyresvärden lämnat uppgift om en adress
dit meddelanden till honom skall sändas, anses den som hans
vanliga adress. Hyresgästen får dock alltid sända meddelanden
till den som är behörig att ta emot hyra på hyresvärdens
vägnar. Har hyresgästen inte lämnat någon särskild
adressuppgift, får hyresvärden sända meddelanden till den
uthyrda lägenhetens adress. Lag (1997:62).
64 § Om en hyresvärd
inte på begäran lämnar ut de uppgifter om hyran för hans lägenheter som kan
behövas för en prövning enligt 55 § första stycket, får hyresnämnden efter ansökan
förelägga hyresvärden att lämna uppgifterna till nämnden. I föreläggandet, som
får förenas med vite, skall bestämmas en viss tid, inom vilken uppgifterna skall
ha kommit in till nämnden.
Har hyresvärden lämnat uppgifter till hyresnämnden enligt första stycket, får
inom ett år efter avlämnandet något nytt föreläggande inte meddelas beträffande
de lägenheter som avsågs med de lämnade uppgifterna. Lag (1984:694).
65 § Uppställer
någon uppsåtligen villkor om särskild ersättning för upplåtelse av bostadslägenhet
eller för överlåtelse av hyresrätten till sådan lägenhet, skall han dömas till
böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall dock ej dömas till
straff.
Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet
är grovt skall särskilt beaktas om det utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits
yrkesmässigt eller i större omfattning eller om gärningsmannen eljest i avsevärd
mån har missbrukat sin ställning som ägare eller förvaltare av fastighet.
Villkor som avses i första stycket är ogiltiga. Den som har ställt upp villkoret
är skyldig att lämna tillbaka vad han tagit emot. Lag (1984:694).
65a § Ingen får
ta emot, träffa avtal om eller begära ersättning av hyressökande för anvisning
av bostadslägenhet för annat ändamål än fritidsändamål. Sådan ersättning får
dock utgå vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt grunder som föreskrivs av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Den som uppsåtligen bryter mot första stycket döms till böter eller fängelse
i högst sex månader. Är brottet grovt, döms till fängelse i högst två år.
Den som har uppburit otillåten ersättning är skyldig att betala tillbaka den.
Lag (1993:407).
66 § Avtal mellan
hyresvärd och hyresgäst, att framtida tvist
med anledning av hyresförhållandet skall hänskjutas till
avgörande av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna att
klandra skiljedomen, får inte göras gällande i fråga om
hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller behålla
lägenheten, fastställande av hyresvillkor i fall som avses i
51, 52 eller 55 §, återbetalning av hyra och fastställande av
hyra enligt 55 d § eller bestämmande av ersättning enligt 58 b §.
I övrigt gäller skiljeavtalet inte såvitt därigenom
skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om skiljemännens
antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid
skiljenämnden. I berörda hänseenden skall lagen (1999:116) om
skiljeförfarande tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock inte
hinder för att i skiljeavtalet utse hyresnämnden till
skiljenämnd eller bestämma viss tid för meddelande av
skiljedomen. Lag (1999:199).
67 § Överenskommelse
om villkor i fråga om hyresförhållande som beror av anställning gäller mot hyresgästen
eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om överenskommelsen
strider mot bestämmelse i 4, 33--35, 40, 46, 47, 49--54, 55 c , 55 d eller 66
§, såvida överenskommelsen har formen av kollektivavtal och på arbetstagarsidan
har slutits eller godkänts av organisation som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet är att anse såsom central arbetstagarorganisation.
Sådana hyresvillkor i kollektivavtal som avses i första stycket får tillämpas
även när en hyresgäst som inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen
sysselsätts i arbete som avses med avtalet, om
1. arbetsgivaren är bunden av kollektivavtalet,
2. hyresvärden och hyresgästen är överens om att villkoren skall tillämpas eller
villkoren ingår i hyresavtalet på grund av beslut om villkorsändring enligt
54 och 55 §§. Lag (1994:817).
Förfarandet i hyrestvister
68 § I varje län
skall finnas en hyresnämnd. Regeringen får dock bestämma, att annat område än
ett län skall utgöra verksamhetsområde för hyresnämnden. Lag (1984:694).
69 § Hyresnämnden
har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pröva frågor som enligt detta
kapitel ankommer på nämnden. Nämnden kan även vara skiljenämnd i hyresvister.
Närmare bestämmelser om hyresnämnd
meddelas i särskild lag. Lag (1984:694).
70 § Beslut av
hyresnämnden i frågor som avses i 11 § första
stycket 5, 16 § andra stycket, 18 a-f §§, 18 h §, 23 § andra
stycket, 24 a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 55 d, 62 eller 64 § får
överklagas inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.
Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte stycket,
35, 40, 45, 56 eller 59 § får inte överklagas. Lag (1998:146).
71 § Ett överklagande
som avses i 70 § tas upp av Svea hovrätt. Överklagandet skall ges in till hyresnämnden.
Lag (1994:841).
72 § Hyrestvister
som rör störningar i boendet skall handläggas särskilt skyndsamt. Lag (1993:400).
73 § I hyrestvister
som avses i 49, 54 eller 55 d § och i mål
om åtgärdsföreläggande enligt 11 § första stycket 5 eller 16 §
andra stycket, om upprustningsföreläggande enligt 18 a-c §§, om
tillstånd till förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 18 d-f §§,
om förbud mot sådana åtgärder enligt 18 h § eller om
utdömande av vite enligt 62 § skall vardera parten svara för
sin rättegångskostnad i hovrätten, om inte annat följer av 18
kap. 6 § rättegångsbalken. Lag (1998:146).